Den 2 augusti 2025 trädde de mest centrala delarna av EU:s AI-förordning i kraft. Det handlar om krav som direkt berör hur företag och myndigheter får använda artificiell intelligens inom känsliga områden – från anställningsprocesser och kreditbedömningar till brottsbekämpning och kritisk infrastruktur. För verksamheter som inte redan anpassat sig gäller det att agera nu.
Vad är det som faktiskt gäller nu?
EU:s AI-förordning, officiellt kallad AI Act, antogs formellt i juni 2024 och trädde i kraft stegvis. Från den 2 augusti 2025 gäller de regler som rör så kallad högrisk-AI – en kategori som inkluderar system som kan påverka människors rättigheter, säkerhet eller tillgång till viktiga samhällstjänster.
Reglerna riktar sig i första hand till leverantörer och användare av AI-system inom EU, men träffar även aktörer utanför unionen om deras system används här. Det är alltså inte bara europeiska bolag som berörs.
Vilka områden klassas som högrisk?
Förordningen listar ett antal specifika tillämpningsområden där AI-system automatiskt betraktas som högrisk. Bland dessa finns:
- Rekrytering och personalhantering – AI som används för att sålla CV:n, ranka kandidater eller fatta beslut om anställning.
- Kreditgivning – system som bedömer kreditvärdighet eller fattar beslut om lån.
- Utbildning – verktyg som avgör tillträde till skola eller utbildningsprogram, eller som betygsätter elever.
- Kritisk infrastruktur – AI som hanterar el-, vatten- eller trafiksystem.
- Brottsbekämpning – system som används av polisen för riskbedömningar eller identifiering av misstänkta.
- Migrationshantering – AI i beslut om visum, asyl eller gränskontroll.
Det är inte förbjudet att använda AI i dessa sammanhang, men det ställs nu hårda krav på hur systemen är utformade, dokumenterade och övervakade.
Krav på transparens och mänsklig kontroll
En av de viktigaste förändringarna handlar om transparens. Organisationer som använder högrisk-AI måste kunna förklara hur systemet fungerar, på vilka grunder det fattar beslut och hur eventuella fel hanteras. Det ska finnas teknisk dokumentation, loggning av händelser och tydliga rutiner för hur personal kan gripa in om systemet beter sig oväntat.
Kravet på mänsklig tillsyn är centralt. Det räcker inte att ett AI-system är tekniskt korrekt – det måste finnas en människa med reell möjlighet att förstå, ifrågasätta och vid behov stoppa systemet. Det är ett krav som sätter press på organisationer som byggt processer där AI-besluten i praktiken är svåra att överpröva.
Registrering och tillsyn
Högrisk-AI-system ska registreras i en EU-gemensam databas innan de tas i bruk. Tillsynen sköts av nationella marknadsövervakningsmyndigheter i respektive medlemsland – i Sverige är det ännu inte slutgiltigt fastställt vilken myndighet som bär huvudansvaret, men diskussioner pågår om Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och andra relevanta aktörer.
Böterna för brott mot förordningen kan bli kännbara. Beroende på typ av överträdelse rör det sig om upp till 30 miljoner euro eller tre procent av global omsättning – och vid de allvarligaste fallen upp till 35 miljoner euro eller sju procent av omsättningen.
Vad måste företag göra nu?
Verksamheter som använder AI-system inom de listade riskområdena behöver göra en ordentlig genomgång av sina system. Konkret handlar det om att:
- Kartlägga vilka AI-system som används och i vilket syfte.
- Bedöma om systemen faller under högrisk-kategorin.
- Se till att det finns tillräcklig dokumentation och tekniska loggfunktioner.
- Etablera rutiner för mänsklig tillsyn och felhantering.
- Registrera relevanta system i EU:s AI-databas.
Många organisationer har inte kommit tillräckligt långt i det arbetet, vilket gör att de nu i praktiken befinner sig i ett lagstiftningsglapp. Tillsynsmyndigheterna har signalerat att de inledningsvis fokuserar på vägledning snarare än sanktioner, men det är inte en garanti som håller i längden.
Bara en del av ett större regelverk
Den 2 augusti är inte slutpunkten. Ytterligare delar av AI-förordningen rullas ut successivt fram till 2027, bland annat regler om generativa AI-modeller som ChatGPT och liknande system. Men de krav som nu är på plats är tillräckligt konkreta för att kräva omedelbara åtgärder från berörda aktörer.